Lussebak

Är mysigt. Jag har rullat ut degen och hulliganen har kringlat ihop. Hoppas att de blir goda nu med

Sömnlöst

Det gick inte längre. Har snurra runt som en elvisp sedan 01.30.
Undrar om det är fler än jag som är vakna miss i nassen?

Kaffe i jul-kaffemuggen och se om det går att skingra tankarna med en bok.
Idag är det tidig skoldag för Hulliganen då de ska gå fackeltåg och sedan ska vi baka lussekatter i eftermiddag. Blir en bra men intensiv dag tror jag.

Om jag kan hålla mig vaken vill säga ..

God morgon

En vakthund gästbloggar...igen...

Jag börjar snart tröttna på att matte drar iväg mej till stället där vi brukar klippa klorna....inte för att de är dumma eller för att jag inte få fasligt massa kel och kli utan för att matte ALLTID numer kommer därifrån med någon sorts piller eller flaska som jag endera ska svälja eller att det ska droppas eller tvättas med något gojs på tassar eller i öronen. Ja, jag ska ju inte svälja flaskan..även om jag har god lust at göra det ibland för det är jobbigt när det ska skvalpa runt någon vätska i örat. Nej, det är de därnga meduxinerna som tydligen ska ta bort alla basselusker som jag tvingas svälja som är än värre. Husse har ett nytt knep. Han bänder upp munnen på mig. (och ja..jag försöker verkligen spjärna emot...) stoppar in halva handen i munnen och lägger pillret i halsen på mig så jag håller på att kvävas, drar bort handen och sedan håller han ihop mina käkar så att jag inte får någon chans att spotta ut päcklet och sedan så drar han handen på halsen så att jag bara MÅSTE svälja. Jag har verkligen försökt att inte svälja men munnen sviker mig hela tiden och tillslut lixom bara sväljer jag. Jätteelakt faktiskt, men tydligen nödvändigt för jag ser allt som oftast ut så här...
 
 
Och det kliar förfärligt,
Dessutom har matte kastat min älskade filt som jag alltid sover på och alla mattor . Hon säger att det jag blir friskare om jag inte har kvar dem. Vad ska jag nu gno runt på när det kliar?? Och vad ska jag nu sova på. Hon var till och med beredd på att putta mig ut från deras säng för alltid, men där satt jag stop! Får jag inte sova en liten stund i deras mjuka säng och värma mattes tassar så strejkar jag. Så när matte puttade ner mig och bad mig ligga på kalla golvet...hoppade jag upp igen...hon puttade ner mig....jag tittade på henne som en varning. Hoppade upp igen...la mig till rätta....matte knuffade ner mig igen.... och då började förhandligen. Jag tänkte...om jag hoppar upp en gång till får jag en snyting... Om jag väntar en liten stund...hoppar upp och lägger mig mjukt på mattes fötter och hoppar ner när jag känner att jag inte längre får frysskador på ryggen så kanske matte fattar att jag bara ligger där en kort stund. 
Sedan när alla somnat så kan jag ju alltid hoppa upp igen eftersom jag vet att de sover tungt som sten. Det blir liksom som en tyst överenskommelse eller vad det nu kallas mellan matte och mig. 
Anledningen till att jag får både piller och vätska i örat är tydligen för att det finns ett liiiiiiiiitet hjefla djur som bor i sängar och tyger som jag inte tål. 
Mitt öra svider som attans så matte dropper någon vätska i örat eftersom det ser ut så här.
 
Rött och lite sårigt. Det som är juvligt skönt är när hon ta den där tussen och gno runt i örat. Det är så att bakbenen börjar skaka så skönt är det. Så jag brukar faktiskt tycka det är ganksa trevligt när vi gör det. 
Hur som....
Förutom att matte kastat min älsklingsfilt och mattorna som jag gillar att vila på så mår jag faktiskt ganska bra.
Och så måste jag bara visa att jag faktiskt kan se ut som den schäfer jag till 50% är.
 
Visseligen måste jag ligga ner. Men ändå. Öronen har ju en tendens att falla neråt när jag reser på huvudet och då blir jag vanlig schabrador igen.
 
Nåja..nu vet ni hur jag har det och vad som händer i mitt huvud. Jag vet att matte skriver här inne om hur hon har det med mig och vad som händer. Men det är ju hennes historia, och inte min. 
 
Nu ska jag göra något som är riktigt roligt!
Matte har nämligen fått för sig att vika ihop alla strumpor som hon tvättade i går och det är så hjefla roligt att röra runt i hennes välorganiserade högar och ser hur miljoner olika färger ligger lite överallt runt matte. Jag kan dra det så pass långt iallfall tills matte blir lika röd i ansiktet som jag är ibland i öronen. Sporten i detta är att gissa när matte får anfall och röd och hur lång tid hon orkar att inte går bananas... Bonusen är att jag får en liten stund med konstant glädje i hela kroppen och så får jag reta matte lite. DET är alltid lite kul.
 
Fast än så länge ligger de i en enda röra i en stor hög..
 
Så tack och hej...
 
Leverpastej
});