I svackans tider

 
Det har varit en riktig tuff start på det nya året även om nyårsafton var en av de bästa på åratal. Även december har varit megatuff och hade det inte varit för att de stora barnen överaskade med att komma hem julaftonskväll vet jag inte hur jag hade beskrivit den månaden. Det enda som var underbart den månaden. Hur jag har mått går inte att beskriva, men det ligger äntligen bakom mig och jag försöker fokusera på här och nu istället.
 
Men vi ska ändå göra en snabbresumé av 2016. En hjefligt snabb sådan.
 
Året har varit HEMSKT!!! Så...snabbresumé klar.
Det är bara att klicka på arkiv och läsa mina inlägg så förstår ni varför.
Jag vägrar ett 2016 igen. MED allt...2017 måste bli så mycket bättre för värre kan det nog inte bli. Jag kanske tar i om man tänker på vem som bestämmer i USA och vad som händer i andra delar av världen, men tänker jag inom mitt närområde så nej... Det kan nog fanken inte bli mycket sämre.
 
Jag jobbar sjukt hårt med att få tillbaks mig själv och för att bygga upp mig själv igen. Och jag hoppas att det kommer bli så under 2017. Hade det inte varit för dessa personer i mitt liv så hade jag inte fungerat alls. 
 
 
 
 
De är perfekta och den respekten vi har för varandra är unik. Alla får vara som de är och det läggs aldrig något fördömmande i det. Älskar er så ofantligt mycket!
 
Så jag hoppas att det kommer bli ett bra 2017. Det har inte startat så välkomnande, men det är ju 11 månader till så det borde bli någolunda bra framöver.
 
 
Jag har börjat med 5.2 och har redan sett resultat. I ugnen bakas det idag fröknäcke som jag ska knapra istället för vanliga knäckebröd. Jag tar vovven på promenix en sväng dagligen och har en lång tid av avslappning för att komma i balans. Alla mediciner som de knör i mig ska bort i sinom tid så det gäller att jag hittar rätt balans i tillvaron. Jag står där vägen delar sig och jag måste vika av för att hitta balansen igen.
 
 
 
 
 
 
Jag kommer att återkomma med hur det går framöver med min resa mot bättre hälsa. Jag hoppas ni stannar kvar och följer med på min resa och kanske får inspiration till att följa med. 
 
På återseende
 
 
 

Njuter

Av sprakande brasa, filt och en god bok.


Hunden är halt. Jag har kommande tarmkatarr.

Men myset finns ändå.

Adjö 

});