Måndagens överlevnad

 
 
 
För det är så det känns. Överlevnad. Fast jag har en svag aning om att jag inte sa att jag kunde karate utan att jag kunde tacklas....ordentligt hårt dessutom. Fattade aldrig då varför det logs åt det då....
 
vilket fall som helst.....
Jag överlevde och kan därmed äntligen släppa taget. 
JAG ÄR FRI!!!
 
 
Ett steg på väg. Ett steg i rätt riktning! Tack underbara Ulrika för att du stöttade igenom allt idag och att jag fick bubbla ur mig allt. Det finns inte ord för hur tacksam jag är för att du finns och för att dina öron orkar mitt pladder just nu. 
 
 
Jag har vilat ska jag säga under större delen av eftermiddagen. Helt färdig i hjärnan, men jag tror det är av lättnad och av en känsla av att allt nog kommer till att lösa sig. Det är så skönt att veta att allt kommer att bli bra igen!! Jag hittade föresten denna...
 
Katten är ju ursöt!! I går kväll när jag pep in i sängen skulle vakthunden i vanlig ordning hoppa upp och lägga sig och träffade olyckligt ett element som stod lutat mot ena väggen. SOM DET SMALL när det ramlade.
Vakthunden som missade sänggaveln damp i golvet och fick det över sig. Hoppade ur sängen satan fort ska jag säga. Trodde hela hunden gick i bitar, men turligt nog så var det bara tassen som fick en smäll. Han bloade lite från en klo, men efter lite bandage och vila under natten så är han pigg igen. Jag har tryckt och klämt överallt men han ger inte någon form av bekräftelse på att han ömmar någonstans så jag vet att det gick bra. Han skulle säga till om det inte var ok. 
 
Undrar bara om han vågar hoppa upp och sova hos mig igen. Han brukar inte vara lättskrämd så, men detta gillade han inte för han låg nere vid fotändan hela natten. Så vi får hoppas att han kommer över det kvickt och blir min sovkamrat igen. 
 
Nu ska jag äntligen hämta min Hulligan och sedan är det plugg som gäller. Undrar vilken hejjaklackssång han försöker trycka in i huvudet på mig idag. Bara det inte blir stats för det är ännu knepigare att hålla reda på. Vinkel på klubba, skridskostorlek, antal mål, antal poäng i olika ligor, nummer på tröjor, vilka lag de spelat i,  längder och vikter.... Ja, ni fattar. 
 
Mitt kommihåg är ju lite sisådär nu för tiden dessutom vilket gör mig en aningen....
 
 
Jag vet vad som är upp och ner på klubban, de spelar med puck och de har periodpauser. Räcker inte det? Enligt Hulliganen måste mammor veta vissa saker. Som allt det där med stats.  Väntar bara på kravet att jag ska lära mig åka skridskor också. Hintar har redan kommit...få se vad som händer i vinter. Undrar om jag kan smyga in när inte en kotte är där och kravla mig ut och försöka. När inte någon ser menar jag. Hade ju varit kanon!!
Kommer slå ihjäl mig. Och det vill jag inte någon ska bevittna.
 
Hur som. 
 
Jag lever...Jag är också Fri.
 
PÖSS
 
 
 

Kommentera här:

});