En annorlunda söndag

Det har det sannerligen. Hulliganen har varit dämpad och trött, men ändå på något sätt nervös och småorolig.
Och det tog lite tid innan jag kunde komma underfund med var det var som han funderade på. Och det var ju det här :


Sista chansen att se hjältarna spela hockey. Sista matchen hemma mot Huddinge. 
Inte konstigt att han är lite nere. Han har ätit, sovit och andats hockey sedan juli förra året. Och nu blir det tomt igen. Och oroligt eftersom han inte vet om hjältarna är kvar i Troja eller får kontrakt med en annan klubb. 
Men jag tror inte min lille Hulligan släpper hjältarna så lätt ändå. Troligen kommer de fortfarande ha kontakt och få min son må så fantastiskt som de gjort under de 2 åren de träffats. 

Amen på det. 
Nu mys i soffan. 
Hockeyn är slut för denna gång. Tack och lov för det. Min hjärna behöver vila från allt em stund. 
 
Fast jag misstänker att duracellkaninen a' hockeyfanatiken inte kommer att släppa hockeyn för något. 
-Spelar inte dom hockey, får väl jag lotsas istället och spela själv. 

Japp. Så är det... Så får det bli. 
På återseende 




Kommentera här: